Påverkas kriminalvårdare av intagnas sätt att prata?

Vetenskapsrådet har beviljat Julia 4,5 miljoner kronor i forskningsmedel och med dessa medel är målet att öka kunskapen om hur språk och föreställningar om språk kan påverka mötet mellan personal och intagna inom Kriminalvården.

Tre år långt projekt

Människor bedöms på många olika sätt. Hur någon klär sig, beter sig och uttrycker sig kan påverka vilket intryck personen ger. Men vad händer när slutsatser dras om en människa utifrån hur den pratar? Det är en av frågorna bakom forskningsprojektet Språkattityder i Kriminalvården, som leds av Julia Forsberg. Under tre år ska hon undersöka hur kriminalvårdare uppfattar och värderar det språk som används av intagna.

Språket påverkar våra uppfattningar

Människor pratar på olika sätt. Vissa använder ett formellt och välstrukturerat språk, medan andra använder slang, har en tydlig dialekt eller uttrycker sig på ett sätt som avviker från det som uppfattas som normen. Sådana skillnader är en naturlig del av språket. Men de kan också påverka hur vi uppfattar den som talar.

Kriminalvårdare arbetar i en verksamhet där deras bedömningar och agerande får betydelse för de intagnas vardag. Språkfrågan blir särskilt intressant i en miljö där den ena parten har makt över den andra. Om en intagen exempelvis använder mycket slang eller uttrycker sig på ett sätt som den anställda inom Kriminalvården har negativa associationer till, skulle det kunna påverka vilket intryck personen ger. På motsvarande sätt skulle ett språkbruk som uppfattas som vårdat eller välformulerat kunna ge ett mer positivt intryck. Allt detta vill Julia titta närmare på.