Av Ricard A R Nilsson 2026-10-20
I en intervju bemöter Kriminalvården en del av de problem som svenska intagna i Tartu-fängelset lyft fram.Flera svenska intagna som avtjänar sina straff i Estland kritiserade i ett öppet brev förhållandena i Tartu-fängelset. Nu bemöter Niklas Bellström, enhetschef och ansvarig för projektet ”Anstaltsplatser utomlands”, en del av klagomålen.
Stämmer det att det endast finns 3 duschar på varje avdelning där det finns plats för 44 intagna när det är fullbelagt? Om ja, så är det långt under svenskt standard, vad har Kriminalvården för kommentar till detta?
– Ja det stämmer att det finns tre duschar per avdelning där svenska intagna bor, det är plats för 44 intagna per avdelning. Gällande standard så är det inte standardiserat i svensk kriminalvård.
Muslimska intagna får inte chans att träffa en imam, endast en imam uppges finnas i hela Estland för intagna, vad har Kriminalvården för kommentar till detta?
– Det är Estland som enligt avtalet mellan länderna ansvarar för att de intagna ska kunna utöva sin religion på ett lämpligt sätt. Det stämmer att det ännu inte finns någon imam som kommer till anstalten i Estland. Estland arbetar för att nå en lösning på detta.
Enligt uppgift låses de intagna låses in i sina celler vid lunch och middag för att äta sina måltider, något som innebär att de dagligen avskildhetsplaceras utöver dygnsvilan, vad har Kriminalvården för kommentar till detta?
– De intagna låses in i sina celler i samband med utdelandet av lunch och middag. När alla har fått sin mat utdelad låser man upp cellerna och de intagna får välja att äta i sina rum eller i gemensamhetsutrymmena. Utdelandet av mat kan ta olika länge men sker skyndsamt. Det är Estländsk lagstiftning som gäller i denna frågan.
De intagna upplever att det förkommer mycket rasism. I det öppna brev som Kriminalvårdsmagasinet har publicerat framgår bland annat följande: ”Vi upplever att det sker en särbehandling från estländsk personal (säkerhetstjänsten) här på anstalten Tartu, Estland. Särbehandlingen är gentemot intagna med annan hudfärg, religion och etnicitet.” Hur ser Kriminalvården på detta?
– Estländsk personal intervjuar alla intagna som en del av deras säkerhetsarbete. Detta skiljer sig från hur Kriminalvården arbetar men självklart ska inte rasism förekomma. Kriminalvården har undersökt frågan och inte funnit något konkret som talar för några felaktigheter i bemötandet från estnisk personal.
Av de intagnas öppna brev framkommer även följande: Vi upplever att vi tystnas ned och att vi inte får framföra våra upplevelser här på Tartu, Estland. Vi har fått till oss av estländsk personal att “det inte är bra för dig eller för oss om du har kontakt med journalist”. Personal har även hotat med att om vi har kontakt med en journalist så kan de “försvåra vår kontakt med anhöriga genom brev och elektroniskt” samt “att det kan skapa en säkerhetsrisk mellan Sverige och Estland”. Vad har Kriminalvården för kommentar till dessa anklagelser?
– Enligt information från estländska kriminalvården tillämpas samma mediepolicy som Kriminalvården i Sverige, dvs. det finns inga hinder mot att prata med journalister men den intagne behöver själv ansöka om att ringa eller få besök av en journalist. Om det har skett sådana uttalanden som redogörs för ovan så är det naturligtvis inte acceptabelt. Svenska intagna i Estland ska ha samma rättigheter att prata med journalister som i Sverige. Så sent som föregående vecka har Kriminalvården följt upp att det finns rutiner för att hantera ansökningar från intagna om kontakt med journalister och estniska ansvariga i anstalten intygar att ansökningar beviljas om det inte finns några säkerhetsmässiga hinder i övrigt.


Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.