Dömd kvar i häkte i flera månader – JK mycket kritisk

En intagen blev under cirka 3,5 månads tid kvar i häkte i väntan på att placeras i anstalt. Samma fånge fick inte möjlighet att vistas på häktets gemensamhetsavdelning under cirka 4,5 månads tid , trots att han hade rätt till det. Den drabbade internen anmälde Kriminalvården till Justitiekanslern (JK) och begärde då även skadestånd.

Inget skadestånd

Justitiekanslern konstaterar i sitt beslut flera allvarliga fel. Först har Kriminalvården dröjt med att föra över den intagne från arresten till häktet. Sen har man dröjt ännu längre med att föra över honom från häktet till anstalten Kumla där han skulle genomföra utredning inför beslut om särskilda villkor. Och slutligen har internen även nekats vistelse i gemensamhet. JK anser dock inte att det är ”… fråga om en sådan betydande hård eller hänsynslös behandling som krävs för att aktualisera artikel 3 i Europakonventionen. Inte heller kan det inträffade anses ha varit integritetskränkande på det sätt som krävs för att det ska vara fråga om ett ingrepp i sökandens rätt till privatliv.” Därför nekas mannen skadestånd.

Mycket kritisk

Trots att den intagne inte får någon ekonomisk ersättning, så är JK kritisk till hur han har behandlats. I beslutet konstateras att Kriminalvårdens ursäkt om att de begångna felen beror på platsbrist, inte utgör ”… en laglig grund för vare sig placering av häktade i arrestcell eller för att kvarhålla dömda i häkte i stället för att föra över dem till anstalt. Lika lite utgör det laglig grund för att neka en intagen vistelse i gemensamhet. Justitiekanslern ser därför allvarligt på hur frihetsberövandet har verkställts i sökandens fall. Särskilt fästs vikt vid den mycket långvariga placeringen på häkte i stället för anstalt och den likaledes långa tid som sökanden felaktigt inte fått vistas i gemensamhet. Kriminalvården kan mot denna bakgrund inte undgå allvarlig kritik för hur frihetsberövandet verkställts i dessa avseenden.”

JK:s beslut i sin helhet kan läsas här.