Fångar läser godnattsagor för sina barn

Godnattsagor inifrån drivs sedan 2022 i Kriminalvårdens egen regi och är idag ett nationellt koncept som samtliga anstalter kan välja att erbjuda. Ursprungligen utvecklades projektet i samarbete med Malmö stadsbibliotek och organisationen Bryggan, men har sedan dess anpassats och blivit en del av Kriminalvårdens nationella ASV-koncept, alltså annan strukturerad verksamhet. Enligt Kriminalvården är projektet viktigt för att stärka relationen mellan barn och föräldrar, samtidigt som det uppmuntrar till läsning.

Leds av kriminalvårdare

Tidigare medverkade alltid en bibliotekarie, men idag leds verksamheten av två kriminalvårdare. Samtidigt finns möjlighet för varje anstalt att samarbeta med exempelvis bibliotek eller författarorganisationer.

– Lokalt finns möjlighet att samverka med exempelvis bibliotekarier kring vissa delar, såsom val av litteratur, framhåller Karin Nygren, expert på avdelningen för verksamhetsinnehåll.

Förberedelser inför inspelning

Konceptet omfattar sex träffar där deltagarna stegvis förbereder sig inför att spela in en saga till sitt barn. Förutom själva inspelningen får deltagarna lära sig om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, relationen mellan barn och förälder samt hur man läser högt på ett engagerande sätt. Böckerna väljs ut tillsammans under träffarnas gång och anpassas efter barnets ålder och intressen.

– Inspelning och redigering är en del av innehållet, men träffarna handlar också om högläsningens betydelse för barns språkutveckling och relationen mellan barn och förälder samt om berättarteknik och hur man läser högt på ett engagerande sätt, säger Karin.

Kriminalvårdarna som leder träffarna är utbildade i samtalsteknik och många arbetar även med Kriminalvårdens föräldrastödjande program.

Stärka relationerna

Enligt Kriminalvården är Godnattsagor inifrån en del av myndighetens barnrätts- och föräldrastödjande arbete. Karin berättar att det “syftar till att stärka relationen mellan barn och frihetsberövad förälder.”

– Genom högläsningen vill man både stärka föräldrarollen och lyfta fram läsningens betydelse för barns utveckling, språkliga färdigheter och mognad.

För flera deltagare blev de inspelade sagorna ett sätt att skapa positiva samtal och bibehålla kontakten under tiden i anstalt. Även anhöriga beskriver positiva erfarenheter. Enligt Kriminalvården upplevde flera familjer också att barnens intresse för böcker ökade och att relationen mellan barn och föräldrar stärktes trots den fysiska separationen.

– Barnen uppskattade möjligheten att höra sin förälders röst när de ville, att sagorna gav tröst och en känsla av närhet samt att de ofta lyssnade på inspelningarna om och om igen.

Ett nationellt koncept

Eftersom Godnattsagor inifrån idag är ett nationellt koncept finns det långsiktigt kvar som en del av Kriminalvårdens sysselsättningsutbud. Däremot är det upp till varje anstalt att avgöra när verksamheten genomförs, och långt ifrån alla anstalter erbjuder i dagsläget sina intagna att läsa in sagor.

– Det används när det finns en lämplig grupp deltagare, tillgänglig personal och praktiska förutsättningar såsom lämpliga lokaler. Konceptet kan användas på anstalter oavsett säkerhetsklass, framhåller Karin.