Straffskärpningar senareläggs pga överfulla fängelser

En stor del av straffskärpningarna är den slopade mängdrabatten, som om lagändringen träder i kraft, kommer innebära längre straff för kriminella som begår upprepade brott. Kriminalvården har i ett svar till regeringen skrivit att det inte kommer finnas plats i fängelserna förrän 2040, men trots det strävar regeringen efter att förslagen ska börja gälla senast 2030.

Regeringen har begärt att riksdagen ska överlåta till en kommande regering att ta beslut om hur och när straffskärpningarna ska träda i kraft.

Kritik från många håll

De rödgröna partierna har gått ut med att de kommer rösta nej till hela propositionen om straffskärpningar, som kommer att röstas om den 13 augusti. De har tillsammans med lagrådet och flera andra myndigheter kritiserat förslaget, bland annat eftersom man menar att det inte gjort tillräckligt grundliga analyser och utredningar.

Finns ingen plats

Gunnar Strömmer har å sin sida hävdat att hela förslaget är både “realistiskt, rimligt, rättssäkert och genomförbart.” Å andra sidan menar Kriminalvården att deras redan överfulla häkten och fängelser inte kommer ha plats för en ökad mängd intagna innan tidigast 2040.

Om propositionen röstas igenom väntas det kosta uppemot 45 miljarder kronor om året.