Kriminalvårdare slår larm: ”Många vågar inte kritisera”

Kriminalvårdsmagasinet har i en granskningsserie i tre delar tittat närmare på problem som både personal och intagna på anstalten Halmstad har tipsat om. Efter dessa publiceringar har flera anställda kontaktat oss för att berätta om hur de ser på sin arbetsplats. Vi har träffat två av dem.

Rädd för repressalier

Det som är tydligt från bägge är en genuin rädsla för att deras identitet ska komma fram.

– Kommer det fram att jag pratat med dig då blir det inte roligt. Fattar att dom inte kan sparka mig, men min karriär lär ta tvärstopp och det kommer bli jobbigare arbetsdagar, säger Frank.

– Jag har jobbat i många år nu inom verket, och när jag började var till exempel dubbelbeläggning inte något som någonsin ens hade diskuterats. Nu kan vi inte ens ge klienterna sysselsättning, än mindre den rehabilitering som behövs. För några år sedan var det otänkbart för mig att prata med en journalist, idag är det en nödvändighet för så som min arbetsplats ser ut idag, det kan inte fortsätta. Även om jag är orolig för att det kommer fram att jag pratat med dig, så måste jag säga ifrån, säger Signe.

Hög stressnivå

Frank och Signe berättar om problemen på anstalten Halmstad, bland annat att besparingar görs på alla fronter. De uppger att det råder övertidsstopp och att man ofta är underbemannade. Det är uppenbart att ekonomin är ansträngd, något de tillsammans med många kollegor ifrågasätter med hänsyn till att budgetåret bara har passerat halvvägs.

– Att hela tiden vara underbemannade gör att vi inte hinner med allt och att varje arbetsdag innebär en stor arbetsbelastning och hög stressnivå som gör att många slutar och att vi har en hög sjukskrivningsnivå. Detta är ett stort ledningsproblem, uppger Signe.

Utbredd tystnadskultur

Det berättas om en tystnadskultur som gör att många anställda inte vågar berätta om missförhållanden för utomstående eftersom det får ledningen att hamna i dålig dager. Detta kombinerat med en upplevelse av att lojalitet mot ledningsgruppen är en förutsättning för karriärmässiga avancemang, skapar en otrygg arbetsmiljö. Personal upplever att även om tjänster utlyses, så är det beslutat på förhand vem som ska få tjänsten. De som ska befordras handplockas av ledningen.

– Många vågar inte kritisera ledningen eftersom man riskerar negativa konsekvenser. Lojalitet mot ledningen är nämligen det viktigast, om man är illojal riskerar man försämrad löneutveckling och karriärmöjligheter. Det är inte erfarenhet eller kompetens som styr om man få en viss tjänst, nej det är lojalitet som avgör, säger Frank.

Samtidigt som det finns en utbredd tystnadkultur som innebär att utomstående inte ska få reda på vad som händer på anstalten, uppmanas personal att rapportera varandra även för mindre förseelser som ledningen sedan kan använda emot dem. Detta har skapat en arbetsmiljö som är präglad av misstänksamhet, rädsla och osäkerhet.

Misstankar om sexuella trakasserier

Det har även inkommit uppgifter om att det förekommit sexuella trakasserier från en person i chefsposition på anstalten Halmstad. När Kriminalvårdsmagasinet undersöker detta närmare har vi fått ta del av en inspelning där en kriminalvårdsanställd talar med en ur ledningen och berättar om dessa misstankar. Men efter omfattande efterforskningar hittas ingen officiell anmälan eller påbörjad utredning. Den person ur ledningen som tagit emot uppgifterna verkar således inte ha gått vidare med anklagelserna om sexuella trakasserier.

Bemöter kritiken

Efter intervjun kontaktades anstaltsledningen för att de skulle få en chans att bemöta den kritik som framförts. Arijana Rekic, Kriminalvårdschef VO Halmstad, har svarat på samtliga frågor.

Anstalten håller på med besparingar trots att mindre än halva budgetåret har passerat. Stämmer det att anstalten håller på med besparingar? Har anstalten svårigheter sett till ekonomin?

– Någon aktiv besparingsåtgärd finns inte. Det är dock vårt ansvar att hushålla med tilldelad budget, oavsett tid på året, ska vi se över hur vi använder skattebetalarnas pengar. Vi genomför just nu en historisk förändring inom Kriminalvården, där fokus ligger på bl.a. kostnadseffektivitet snarare än kortsiktiga besparingar, säger Arijana Rekic, Kriminalvårdschef VO Halmstad.

Har anstalten problem med underbemanning?

– Anstalten Halmstad har under april haft en högre sjukskrivningstal vilket har gjort att alla ”rader” inte bemannats alla dagar. Detta kan dock inte likställas med en underbemanning som är problematisk då vakthavande befäl planerar dagen utifrån tillgängliga resurser.

Vi har fått uppgifter om att det råder övertidsstopp, är det korrekt?

– Det stämmer inte. Övertid ska dock undvikas genom proaktiv planering, för medarbetarnas välbefinnande och verksamhetens ekonomi.

Stämmer det att personal uppmanas att skriva incidentrapporter på varandra även för mindre händelser och misstag?

– Vi har ett incidentrapporteringssystem där medarbetare förväntas rapportera avvikelser, inte för att peka ut enskilda personer, utan för att upptäcka fel och brister i god tid. Syftet är att skapa en trygg och säker arbetsplats där vi kan förebygga risker och förbättra arbetsmiljön för alla.

En person i chefsposition har anklagats för sexuella trakasserier. Är detta något ledningen har blivit uppmärksammade på?

– Några anklagelser om sexuella trakasserier riktade mot någon av Kriminalvårdsinspektörerna har inte kommit till min kännedom.

De två vi talat med känner en oro över att kritisera eller lyfta fram problem, då de säger att man drabbas av repressalier, bland annat minskar möjligheter till befordringar. Någon kommentar till detta?

– Det är beklagligt om någon upplever att de inte kan framföra kritik. Ledare har ett ansvar att skapa en trygg miljö, och varje medarbetares ansvar att säga ifrån och framföra sin kritik på ett respektfullt och konstruktivt sätt. Vi arbetar kontinuerligt för att främja en kultur där alla känner sig trygga att lyfta problem. Känner man sig obekväm med att lyfta kritik kan man ta stöd av anstaltens skyddsorganisation och/eller sin personalorganisation.

De två intervjuade  upplever att löner, utvecklingsmöjligheter och tillsättning av tjänster påverkas mer av lojalitet mot ledningen än av kompetens och erfarenhet. Kommentar till detta?

– Det är beklagligt att våra medarbetare upplever att lojalitet till ledningsgruppen påverkar löner eller tjänstefördelning. Vår målsättning är att arbeta öppet och transparent, där alla medarbetare bedöms utifrån tydliga lönekriterier och i en öppen dialog med sin chef. Ett aktivt medarbetarskap, som att bidra med idéer, ta ansvar och följa vår medarbetarpolicy är naturligtvis något vi värdesätter och premierar. Men det är viktigt att skilja på konstruktivt engagemang och personlig lojalitet.

Frank och Signe heter egentligen något annat.