Av Ricard A R Nilsson 2026-09-16
På många anstalter och häkten är inte kortlekar tillåtet innehav. Men det finns fall där intagna vunnit i förvaltningsrätten och tillåts spela kort.Lika lite som Kriminalvården kan införa ett generellt förbud mot innehav av frimärken som anhöriga postat in, lika lite kan de införa ett generellt förbud mot innehav av kortlek. När det gäller kortlek ska en hemställan lämnas in där man ansöker om att få ha en kortlek i cellen och endast använda den där. På så sätt begränsar man Kriminalvårdens argument sett till att eventuella spelmissbrukare kanske blir frestade. Sen ska man hänvisa till Förvaltningsrätten i Malmös dom 2014-09-17 mål nr 1287-14.
Hämta argument från domen
När Kriminalvården avslår är det dags att överklaga, hämta då argument från den vinnande domen. Det centrala är att anstalten inte får besluta om ett generellt förbud mot kortlekar utan måste i varje enskilt fall motivera ett avslag. I domen motiverar förvaltningsrätten sitt beslut så här:
”Kriminalvården har som skäl för att avslå NN ansökan om få inneha kortlek i sitt bostadsrum bl.a. anfört att innehavet kan äventyra säkerheten och ordningen i anstalten. Kriminalvården har vidare anfört att det är anstalten Kirsebergs principiella ställningstagande att kortlekar i normalfallet äventyrar säkerheten med hänvisning till att många av anstaltens intagna sedan tidigare har ett dokumenterat spelmissbruk och att det är anstaltens erfarenhet att kortspelande alltför ofta äventyrar säkerheten efter att intagna ådragit sig spelskulder. Kriminalvården har dock inte gjort gällande att NN skulle ha ett spelmissbruk eller att det skulle föreligga några andra konkreta säkerhetsrisker avseende innehav av kortlek i bostadsrummet för hans del. Förvaltningsrätten anser mot denna bakgrund att det inte framkommit något avgörande skäl till att neka NN innehav av kortlek, utan att det snarare rör sig om ett generellt förbud mot sådant innehav. Något lagstöd för ett sådant generellt förbud finns inte. Kriminalvården har därmed inte haft fog för sitt beslut och NN bör medges rätt att inneha kortlek i sitt bostadsrum.”
Domen kan i sin helhet laddas ner här.
Stöd Kriminalvårdsmagasinets bevakning av Kriminalvården »Ricard Nilsson satt 20 år i fängelse. Under tiden läste han bland annat till jurist och drev ett stort antal ärenden mot Kriminalvården där han vann. Dessutom gjorde skrev han ett stort antal anmälningar till Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Han vann även ärenden där Kriminalvården tvingades betala ut skadestånd både till honom och till andra intagna.
Under sin tid i anstalt skrev han också fem böcker som publicerades, bland annat ”En livstidsdömds dagbok”, som finns att köpa här.
Nu svarar han på juridiska frågor om Kriminalvården åt Kriminalvårdsmagasinet.


Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.