Gästkrönika

Före detta polis: ”Djur i fångenskap behandlas bättre än fångarna”

Publicerad 2026-08-09

Tidigare kriminalpolis Börje Carlsson är tveksam till att det förekommer någon vettig vård i svenska fängelser.

På SVT Nyheters hemsida kunde följande läsas:

”Justitieminister Gunnar Strömmer (M) beskriver avslöjandena om sexuellt våld i fängelseceller som väldigt allvarliga. Men han litar på att Kriminalvården fortfarande har kontroll på situationen.

– Jag utgår från att de följer upp alla ärenden, säger han.”

Strömmer talar om kriminalvård, men finns det någon vård att tala om? Med med allt yngre fångar blir vård allt viktigare.

I svenska fängelser inträffar varje år minst 3 600 incidenter och grova brott. Detta tycks enligt nyhetsmedia vara en nyhet och det kanske det är, för media. För vår regering och våra beslutsfattare kan det omöjligen vara något nytt. Detta skeende var fullständigt förutsebart eftersom vår regering har beslutat att fångar i Sverige inte längre ska ses som mänskliga varelser med mänskliga behov. Så länge djur i fångenskap behandlas bättre än fångarna kommer antalet mord, våldtäkter och olika övergrepp att öka. Jag blir inte förvånad om regeringen, när de planerar för framtiden, räknar med ett visst svinn eller ökat antal dödade både i de svenska fängelserna och i de inhyrda fängelseplatserna utomlands.

Så länge beslutsfattarna inte förstår att en cell är för trång för två/tre personer, så kommer övervåld att ske. Varför ska någon långtidsfånge inte åtgärda en besvärande trångboddhet? Han kan ju knappast råka värre ut om han redan dömts till ett oöverskådligt långt straff.

Så länge fängelser byggs av betong, av lägsta antal och snabbaste anbudsgivare och planeras för lägsta möjliga bemanning och mesta möjliga antal dubbelbäddar/trippelbäddar kommer antalet incidenter att öka. Kan vi inte få ner brottsligheten genom förebyggande åtgärder får vi nog vara beredda att bygga bort trångboddheten till en betydande kostnad, men det skapar ju många arbetstillfällen.

Eftersom allt fler fångar, allt snabbare når straffmaximum måste nog byggandet accelerera i allt högre grad där vi i villaområden inte bara behöver integreras med hyresrätter utan också med ”kåkar”.

Lite udda blir det om man ser till hur många brott som anmäls i Sverige varje år. Det anmäls cirka 1 400 000 brott varje år. Således ungefär 1 brott på var 9:e invånare. I fängelse sker 3 500 brott på 9 000 intagna vilket ger ett brott på var tredje intagen. Trots inlåsning och ordentlig bevakning sker det alltså tre gånger så många brott per capita i fängelser. Dödsfall är ännu mer förödande med 7-8 fängelsefall per år. Detta borgar för att statsmakterna radikalt måste ändra på rutinerna och få ner brottsligheten på kåkarna.

Sverige saknar tusentals fängelseplatser redan idag. Denna brist kommer att accentueras de närmast åren där uppemot 20 000 platser kommer att saknas. Här slår sig regeringen för bröstet och hävdar att de redan har planer för att hantera bristerna. DE har redan tecknat kontrakt med Estland dit 600 fångar kan skeppas. Det fattas 20 tusen platser och regeringen slår sig för bröstet med detta Estlandskontrakt som dessutom är hårt kringskuret vad det gäller vilka banditer de tar emot. Estland kräver näst intill 600 fläckfria fångar som inte begått några grova brott och som dessutom har rätt bakgrund och rätt inställning som borgar för att de i framtiden inte begår några brott. Fångarna får inte heller vara knutna till någon organiserad brottslighet. Det ser ut som om Estland bara vill ta emot de fångar som framtill för några år sedan dömdes till villkorlig dom.

Lite krasst får fångar som ska avtjäna sina påföljder i Estland inte vara grövre belastade än vår statsminister.

Av: Börje Carlsson

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.

Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.

Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Kriminalvårdsmagasinets nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.