En häktescell. Foto: Kriminalvården

Regeringen: Tar bort rätten till ensamcell i häkte

Av Ricard A R Nilsson 2026-05-19

Fler ska kunna dömas till fotboja och rätten till ensamcell i häktet ska tas bort, detta är ett par av de förslage som regeringens utredare presenterade under måndagen.

Just nu råder det en akut platsbrist inom Kriminalvården. Därför gavs Fredrik Kärrholm (M), som tidigare varit riksdagsledamot och polis, i uppgift att utreda häktes- och fängelselagarna i syfte att underlätta för Kriminalvårdens expansion. Under måndagen presenterades resultatet där det bland annat föreslås att rätten till enrum i häkte avskaffas. Idag kan Kriminalvården fatta beslut om att kan häktade personer ska dela häktescell, men det krävs beslut i varje enskilt fall.

– Det här innebär att det handlar om tusentals beslut, vilket är en stor administrativ börda för Kriminalvården, säger Fredrik Kärrholm under presskonferensen.

Fler kan få fotboja

En annan lagändring som presenterades är att fler straff ska kunna avtjänas med fotboja. Fredrik Kärrholm är dock tydlig med att det kommer göras en lämplighetsbedömning i varje enskilt fall om elektronisk övervakning kan vara ett alternativ. Då kommer det bland annat tas hänsyn till risken för återfall.

– Om fler personer kan avtjäna fängelsestraff utanför anstalten kommer det innebära att platsbehovet i anstalten minskar i motsvarande mån, säger Fredrik Kärrholm.

Lagändringarna föreslås att träda i kraft den 1 juli 2027, men kommer inte att gälla personer under 18 år.


Publicerad

Prenumerera på Kriminalvårdsmagasinets nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.