Är de nya reglerna för livstidsdömda olagliga?

Den 1 januari 2026 ändrades reglerna för livstidsdömda så att de kan ansöka om tidsbestämning först efter att ha avtjänat tolv år i fängelse, innan gällde tio år. Dessutom så kommer alla som får tidsbestämt efter att de nya reglerna trädde i kraft att friges först efter att 3/4 avtjänats och inte efter 2/3.

Dessa nya regler är negativa för de livstidsdömda och tillämpas retroaktivt. Huvudregeln är att nya lagar som är negativa inte ska tillämpas retroaktivt. Bryter den nya regleringen mot 2 kap. 10 § regeringsformen och/eller mot Artikel 7 i Europakonventionen som förbjuder just retroaktiv skärpning av straff?

Argumenten FÖR att detta är tillåtet (statens linje)

1. Straffet är fortfarande livstid
   Domstolen har dömt till livstids fängelse. Det ändras inte.
2. Det handlar om verkställighet, inte straff
   Regler om när man får ansöka om omvandling och hur villkorlig frigivning beräknas anses i svensk rätt vara verkställighetsregler.
3. Ingen garanti om frigivning har funnits
   Möjligheten att ansöka efter 10 år var ingen rättighet till frigivning, utan en möjlighet som alltid varit beroende av domstolsprövning.
4. Lagstiftaren får ändra verkställighetsregler löpande
   Historiskt har Sverige kunnat ändra regler om exempelvis villkorlig frigivning utan att det ansetts vara retroaktiv straffskärpning.

Argumenten EMOT – att detta i praktiken är en retroaktiv straffskärpning

1. Den faktiska frihetsberövandetiden ökar
   Kombinationen av a) Senare ansökan (från 10 år blir 12 år) och b) högre avtjäningskrav (från 2/3 till 3/4), leder till att den dömde i praktiken kan behöva sitta flera år längre än vad som gällde när brottet begicks.
2. Förutsebarheten i straffsystemet förändras
   När brottet begicks fanns en etablerad ordning. Den påverkade hur livstidsstraffet fungerade i praktiken. Att ändra spelreglerna i efterhand kan strida mot grundlagens förbud mot retroaktiv straffskärpning (2 kap. 10 § regeringsformen).
3. Europakonventionen ser till faktisk effekt
   Artikel 7 i Europakonventionen förbjuder retroaktiv skärpning av straff. Europadomstolen bedömer inte bara vad något kallas, utan vilken faktisk effekt ändringen får.
4. Livstidsstraff kräver reell möjlighet till frigivning
   Europadomstolen har slagit fast att livstidsstraff måste ha en realistisk och förutsebar möjlighet till frigivning. Om den möjligheten försämras retroaktivt kan det påverka straffets konventionsenlighet.
5. Det handlar inte om små justeringar
   När både ansökningstid och frigivningsandel skärps samtidigt förändras straffets praktiska innehåll betydligt.

Den avgörande juridiska frågan är: Är detta en tillåten ändring av verkställighetsregler – eller är det i praktiken en retroaktiv straffskärpning? Detta är en fråga som jag anser ytterst måste prövas av domstol. För de berörda familjerna handlar det inte om juridisk terminologi, utan om flera år av faktisk frihetsberövande tid – år som påverkar barn, relationer och möjligheten till återanpassning.

Av: Johanna, anhöriga

 Johanna heter egentligen något annat.

Detta är en gästkrönika. Analyser och ställningstaganden är skribenternas.