23 miljarder i årliga merkostnader

Det är en omfattande reform som regeringen lägger fram i en fyra volym stor utredning på nästan 2000 sidor (SOU 2025:66). Förslaget är ute på remiss och nedan följer en sammanställning av tre centrala aktörers syn på straffreformen.

Kriminalvården: ”Behov av 10 000 nya platser”

Kriminalvården varnar i sitt remissyttrande för att reformen riskerar att slå hårt mot en redan överbelastad organisation. Myndigheten bedömer att förändringarna kan kräva över 10 000 nya anstalts- och häktesplatser och leda till 16 000 tillkommande fängelseår per år.

När även den planerade skärpningen av villkorlig frigivning räknas in, stiger siffran till omkring 11 800 fängelseår som måste avtjänas i anstalt eller genom elektronisk övervakning. Kriminalvården uppskattar merkostnader på cirka tre miljarder kronor årligen.

Myndigheten anser att det föreslagna ikraftträdandet 2028 är orealistiskt och efterlyser mer tid och resurser. En snabb expansion, menar man, kan öka riskerna för våld och hot samt försämra arbetsmiljön och återfallsförebyggande arbete.

Polisen: Stödjer reformen men ser risker

Polismyndigheten ställer sig i huvudsak positiv till reformens skärpta syn på brottslighet och utökade häktningsmöjligheter. Myndigheten bedömer att de nya reglerna skapar större tydlighet i påföljdssystemet, där stegen mellan böter, villkorligt fängelse och ovillkorligt fängelse blir tydligare.

Samtidigt varnar Polisen för ökad belastning på utredningar. Skärpta straff kan minska utrymmet för att lägga ner eller begränsa förundersökningar, vilket riskerar att leda till längre handläggningstider och ökade kostnader. Myndigheten efterlyser därför en fördjupad konsekvensanalys innan reformen genomförs fullt ut.

Stockholms universitet: ”Kostnaderna underskattas kraftigt”

Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet riktar skarp kritik mot utredningen och avstyrker flera centrala förslag. Forskarna menar att det saknas empiriskt stöd för att straffskärpningar skulle minska brottsligheten, och varnar för ”orimliga följder” för fängelsesystemet.

I sitt remissvar uppskattar institutionen att reformen kan innebära kostnader på upp till 17 miljarder kronor per år och i vissa scenarier så mycket som 23 miljarder, samtidigt som antalet intagna riskerar att nästan fördubblas. De menar att Kriminalvårdens nuvarande kapacitet inte ens är i närheten av att klara en sådan ökning.