Publicerad 2025-09-03
När den 18-årige Tony Persson kom till Härlanda fängelse blev det starten på en nästan tre decennier lång resa på anstalter. Nu har han återvänt till samma plats – som en förändrad och fri man. Här har han varit med och förvandlat den gamla rastgården till en blomstrande plats för liv, hopp och mångfald.– Det var här som allt började och slutade för mig. Därför känns det fint att jag kunde plantera mitt eget träd på gården. Det blev ett avslut för allt det dåliga som har hänt i mitt liv, säger Tony Persson.
Trädet som Tony Persson har gett namnet ”Hoppets träd” står på Mångfaldsgården på Härlanda Park. Platsen, som är utformad för bin, fjärilar och andra pollinatörer, är ett samarbete mellan fastighetsägaren Higab och Stadskupan som har anlitat det sociala kooperativet Vägen ut! för att tillsammans anlägga och sköta gården. När Tony Persson var här första gången 1994 såg det väldigt annorlunda ut. På den tiden var det en rastgård och härifrån kunde man blicka upp mot cellerna på dåvarande Härlanda fängelse.
– Gården var uppdelad i tårtbitar och här var det meningen att du skulle vara avskild från andra interner. Hit kom du om du hade gjort något dumt. Jag hamnade aldrig här. Det fanns en annan rastgård strax bredvid där vi andra var.
Skyddades av de äldre på Härlanda fängelse
På Härlanda fängelse avtjänade Tony Persson sitt första av många fängelsestraff och när han tänker tillbaka är känslorna blandade.
– Egentligen har jag inte så dåliga minnen härifrån, utan det handlar mer om att det var här som min långa resa på olika anstalter startade. Jag var bara 18 år när jag hamnade här. Man ska egentligen inte vara här då. Men jag hade många som skyddade och tog hand om mig, eftersom jag var så ung. Det var stor skillnad mot andra anstalter som jag kom till senare där det var betydligt hårdare.

Mångfaldsgården blev vändningen
Efter 27 år valde Tony Persson slutligen att lämna det destruktiva livet bakom sig. Genom boendet Trulsegården kom han i kontakt med Vägen ut! och började snart arbetsträna. När projektet på Mångfaldsgården drog i gång fick han chansen att vara med och skapa något helt nytt på den gamla fängelsegården.
– Det var kul att det var ett större projekt. Det var inte bara att komma hit och plantera några växter och så var det klart, utan idén var att jag och mina kollegor skulle hålla i hela skötseln. Att komma hit idag och tänka att jag har varit med och skapat den här platsen känns otroligt. Det är lite som att det är min plats.
Håller fortfarande koll på sitt träd
Mångfaldsgården är i dag en frodig plats fylld av blommor, träd och växter som gynnar både pollinatörer och människor. För Tony Persson blev det mer än ett arbete – det blev en del av hans egen resa. Även om hans arbete är slutfört här så går han ofta hit när han ska kolla på fotbollslaget Gatans Lag på Härlanda Park. Då kollar han till sitt träd så att det mår bra och växer. Intresset för naturen har även följt med hem. Hans balkong är fylld av pelargonier och örter.
– Jag brukar skriva upp mig på protestlistor om vildbin i världen. Och så har jag faktiskt räddat två bin hemma som inte kunde ta sig upp. Jag gav dem lite sockervatten. Jag vet inte om det hjälpte helt, men jag fick dem att flyga ut i alla fall. Det kändes fint på nåt sätt.
Av: Martin Lysell
Stöd Kriminalvårdsmagasinets bevakning av Kriminalvården »Faktaruta Mångfaldsgården
Platsen användes mellan 1907–1997 som rastgård för fångarna på Härlanda fängelse. Sedan anläggningen omvandlades till Härlanda Park med kulturhus, musikscen, öppen förskola och kontor vid millennieskiftet har den varit både grönyta och en liljegård med konstverk. Mångfaldsgården är ett samarbete mellan fastighetsägaren Higab och Stadskupan som har anlitat det sociala kooperativet Vägen ut! för att tillsammans anlägga och sköta gården. Syftet var att skapa en levande kulturmiljö och ge besökare en möjlighet att lära sig mer om biologisk mångfald. Själva utformningen gjordes av arkitekten Ylva Freudendahl Bernquist och den tidigare stadsträdgårdsmästaren Ole Andersson.
Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.