Av Ricard A R Nilsson 2025-08-31
Sedan 2012 har det bara skett en rymning från anstalter av säkerhetsklass 1 och 2. Enda anstalten som drabbats av en flyende fånge är Brinkeberg.Kriminalvårdsmagasinet har granskat antalet rymningar som skett direkt från anstalt sedan 2012 och det kan konstateras att endast en intagen har lyckats ta sig ut och det skedde med hjälp utifrån. Detta gäller de två högsta säkerhetsklasserna och således inte den tredje och lägsta säkerhetsnivån.
Bröt upp ett fönster
Det var under kvällen den 21 december 2018 som en fånge lyckades bryta upp fönstret till sin cell på anstalten Brinkeberg. Därefter tog han sig ut genom ett hål i stängslet som en kumpan klippt upp i förväg. Han greps ett par veckor senare. Rymlingen var dömd till ett straff under ett år.
– I förhör sa den intagne senare att han rymde för att han ville hem över julen. Efter händelsen genomfördes flera säkerhetsförstärkande åtgärder, säger Olaf Zobel, pressekreterare hos Kriminalvården.
Nollvision
Kriminalvården har som målsättning att ingen ska kunna rymma från de två högsta säkerhetsklasserna.
– Att inga direktrymningar skett sedan 2018 innebär att Kriminalvården ligger i linje med myndighetens nollvision: det ska inte gå att rymma eller fritas från sluten anstalt eller häkte, säger Olaf Zobel.
Generaldirektör tvingades avgå
Det nästan obefintliga antalet rymningar beror på att Kriminalvården kontinuerligt stärkt säkerheten sedan ett flertal uppmärksammade rymningar och fritagningar under 2004. Sommaren för drygt 20 år sedan blev ödesdiger för Kriminalvården och den sittande generaldirektören Lena Häll Eriksson tvingades avgå och ersattes av Lars Nylén som tidigare varit chef för dåvarande rikskriminalpolisen. Ett flertal intagna tog sig ut till i friheten från bland annat säkerhetsklass 1 anstalterna Hall och Kumla. Vid en av fritagningarna satt bokstavligen en kumpan på Kumlas mur med ett automatvapen.
– Kriminalvården utvecklar ständigt säkerhetsarbetet, och jämfört med 15-20 år sedan är säkerheten mycket högre i dag. Det har inte bara handlat om det fysiska skyddet som blivit bättre. Underrättelseverksamheten har också byggts ut och den samlar in information för att bland annat kunna förebygga rymningar. Vi samarbetar också med andra myndigheters underrättelsetjänster, till exempel Polisen. Av naturliga skäl avstår vi från att mer i detalj beskriva förbättringarna, uppger Olaf Zobel.
Stöd Kriminalvårdsmagasinets bevakning av Kriminalvården »
Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.