Att rösta i fängelse och häkte

Alla svenska medborgare över 18 år har rätt att rösta i höstens val. Men det kan vara svårt att veta vad som gäller och hur det går till att rösta när man är frihetsberövad. Det finns flera olika sätt att lägga rösta, beroende på vilken situation du som intagen befinner dig i.

Ambulerande röstmottagare

Många kommuner skickar ambulerande röstmottagare till häkten och polisarrester. Då kommer personal från kommunens valnämnd och upprättar en tillfällig röstmottagning. Eftersom detta måste ske under Kriminalvårdens säkerhetsrutiner är det inte lika vanligt som att rösta med bud, och sker normalt sett bara på ett fåtal häkten och arrester.

Natalie Bertling, Kriminalvårdens nationella samordnare för intagnas deltagande i allmänna val, informerar ytterligare om röstmottagarna och samarbetet med kommunerna:

– Många anstalter och häkten använder sig av kommunala röstmottagare som kommer till verksamhetsstället. Kommunen tar då med sig allt material och upprättar en tillfällig vallokal i exempelvis ett besöksrum. Där det inte är praktiskt möjligt, eller där kommunen inte har kapacitet, använder vi oss istället av Kriminalvårdens egen personal som agerar röstmottagare eller bud, berättar hon.

Andra alternativ

Tillvägagångssätten för intagna att rösta kan variera beroende på var man är placerad. De ställen där en tillfällig vallokal inte upprättas, så används istället budröstning. Då behövs ett bud, ett vittne och särskilt material för budröstning som ska beställas från Valmyndigheten av Kriminalvårdens personal. Budet är oftast en anställd, och vittnet kan vara vem som helst som är över 18 år, men det måste vara en annan person än budet.

När du röstar med bud förbereder du din röst precis som i en vallokal genom att lägga din eller dina valsedel/valsedlar i ett valkuvert och klistrar igen detta. Budet får inte hjälpa dig att göra iordning din röst, och får under inga omständigheter observera vad du röstar, öppna ditt kuvert eller på annat sätt störa din röst. Valhemlighet, alltså rätten att avge din röst utan att någon annan kan ta reda på vad du röstat, är en grundlagsskyddad princip i Sverige. Natalie Bertling berättar att principen är densamma på alla häkten och anstalter, även om logistiken för själva processen att rösta kan skilja sig åt beroende på säkerhetsklass och omständigheter.

För de som får permission beviljad så går det bra att rösta på plats i vallokalen, förutsatt att man har möjlighet och godkännande att ta sig till sin vallokal. Den lokal du ska gå till är den närmast där du är folkbokförd, vilket framgår av röstkortet. Röstkortet är inte nödvändigt för att få rösta, men det gör ofta processen smidigare att ha det med sig. Det får du i din digitala brevlåda eller via post. Du kan även beställa ditt röstkort via Valmyndigheten.

Vem har rösträtt?

För att rösta i riksdagsvalet krävs det att du är över 18 år, är svensk medborgare, och är/eller har varit folkbordförd på en svensk adress. För att rösta i region- och kommunvalet behöver du vara över 18 år och folkbokförd i den aktuella kommunen eller regionen. Dessutom behöver du vara antingen svensk medborgare eller medborgare i ett annat EU-land, Island eller Norge. Du kan även ha rösträtt om du är medborgare i ett icke EU-land eller är statslös, men då behöver du ha varit folkbokförd i Sverige i minst tre sammanhängande år innan valdagen.

Rätt att rösta oavsett vad

Kriminalvården har tidigare fått JO-kritik för att de inte gett intagna möjlighet att rösta i valet 2022. I år har myndigheten enligt Natalie Bertling skärpt sina rutiner ordentligt. Om en klient missar ordinarie röstmottagning på grund av exempelvis sjukdom, förflyttning eller isolering så är Kriminalvården skyldiga att göra allt de kan för att hitta en alternativ lösning.

– Om en intagen som har uttryckt en önskan om att rösta ändå skulle gå miste om möjligheten på grund av logistiska hinder, dokumenteras detta tillsammans med orsaken. Det ökar rättssäkerheten och gör att vi kan följa upp eventuella brister.

Röster från Estland

På frågan om det finns något som Kriminalvården tycker är viktigt att vi lyfter inför valet svarar Natalie Bertling två saker.

– För det första det fantastiska engagemanget hos vår personal. Det är kriminalvårdare runtom i landet som i praktiken fungerar som demokratibärare; det är de som informerar och slussar intagna, svarar på frågor, samverkar med kommunen, agerar bud och kör valtransporter. Utan deras insats skulle detta inte logistiskt gå att genomföra, säger hon.

Hon nämner också de nya fängelseplatserna i Estland och berättar om hur röstningen kommer att gå till därifrån.

– I och med det nya avtalet om att hyra fängelseplatser i Estland, kommer vi för första gången att administrera ett svenskt val för klienter som avtjänar sina straff utomlands. Vi har tagit fram en särskild rutin för anstalten i Tartu där vi i nära samarbete med den svenska ambassaden i Tallinn säkrar att även dessa klienter får utnyttja sin demokratiska rättighet genom att brevrösta. Det visar att rösträtten gäller, oavsett var den intagne verkställer straffet.