Kriminalvården stäms på 230 000 kr

Kriminalvårdsmagasinet har tidigare rapporterat om stämningen. I en tvådelad granskning, kommer vi nu titta närmare på bakgrunden till rättsprocessen och även avslöja hur Kriminalvården försökt hindra kontakten mellan den intagne och dennes ombud.

Personalbrist hindrade akut vård

Det är januari 2024 på en av Sveriges säkerhetsklassade anstalter. En intagen man insjuknar akut i en manisk psykos med uttalade paranoida vanföreställningar. En läkare på plats bedömer att hans tillstånd kräver akut psykiatrisk vård på externt sjukhus och utfärdar ett vårdintyg. Trots detta genomförs ingen transport.

På grund av personalbrist placeras mannen istället i isolering, där han blir kvar utan adekvat psykiatrisk vård. Den medicinska vården han erbjuds inom anstalten ges av personal som saknar psykiatrisk kompetens. För en person i ett sådant tillstånd innebär isolering enligt psykiatrisk expertis ett kraftigt förstärkt lidande, ofta förknippat med intensiv ångest och dödsfruktan.

– Mitt fokus är att hans mänskliga rättigheter ska gälla även innanför murarna. En manisk psykos med paranoida vanföreställningar är ett mycket allvarligt tillstånd och det finns en skyldighet att agera korrekt när sjukvården bedömer att akut vård behövs, säger jur. kand. Mikaela Olsson, som är ombud för mannen.

Ett mål som kan bli prejudicerande

Målet, som handläggs vid Norrköpings tingsrätt, inleddes med ett skadeståndsyrkande om 150 000 kronor för brott mot artikel 3 och 8 i Europakonventionen: förbudet mot omänsklig behandling och rätten till privatliv.

Men talan har nu utökats.

Den 24 oktober 2025 ingavs en komplettering till tingsrätten med ett nytt skadeståndsyrkande om 80 000 kronor avseende ytterligare nio självständiga konventionsöverträdelser. Dessa rör artikel 6, 8 och 13: rätten till en rättvis rättegång, skyddet för privatlivet samt rätten till effektiva rättsmedel.

Totalt yrkar mannen nu 230 000 kronor i skadestånd.

– Det finns en tydlig problematik när Kriminalvården, som är part i målet, samtidigt fattar beslut som begränsar hans möjligheter att föra sin talan. Rätten till kontakt med sitt juridiska ombud är central för att en rättegång ska vara rättvis, säger Mikaela Olsson.

Nekades kontakt med sitt ombud tre gånger

Vid tre tillfällen under hösten 2025; den 9 september, 26 september och 23 oktober, begärde den intagne att få tala med sitt ombud för att gå igenom Kriminalvårdens svaromål och diskutera en utökning av talan. Samtliga begäranden avslogs av Kriminalvården.

Detta trots att myndigheten vid tillfällena hade kännedom om den pågående processen och om att syftet med kontakten var att tillvarata hans rättigheter i samma rättegång.

– I ett mål där en intagen gör gällande konventionsbrott är det särskilt viktigt att kommunikationen med ombud fungerar. Annars riskeras rätten till effektiva rättsmedel, som artikel 13 skyddar, säger Mikaela Olsson.

Över 200 varningar trots kända diagnoser

Under sin tid inom Kriminalvården har mannen fått över 200 varningar för det som definieras som ”misskötsamhet” eller ”vägran att delta i sysselsättning”. Enligt ombudet har han straffats för att han inte klarat att vistas i miljöer som enligt sjukvården är direkt motverkande för hans medicinska behandling.

– När det finns kunskap om att en person har psykiatriska diagnoser som innebär särskilda behov av lugn och stabilitet, då behöver det finnas en vårdplan och individuellt anpassade förutsättningar för verkställigheten, säger Mikaela Olsson.