Av Rahma Khalifa 2025-10-20
Idag utgör kvinnor en liten andel av de intagna i svenska fängelser. Det finns mycket som pekar på att de ofta får sämre förutsättningar i anstalt och häkte jämfört med manliga fångar.Enligt Kriminalvårdens statistik för 2024 var 593 av 8 206 intagna kvinnor, motsvarande cirka 7,2 procent. Trots det ringa antalet, så finns det inte plats för alla kvinnliga interner. Fängelserna är rapporterade att vara överfulla. Under ett år rapporterades över 2 400 incidenter med våld eller bråk på kvinnofängelser vilket en ökning med drygt 50 procent från föregående år.
Erbjuds inte likvärdig kriminalvård
Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen kritiserat Kriminalvården för att inte erbjuda likvärdig kriminalvård för kvinnor. I ett beslut från 2018 konstaterar JO att kvinnliga intagna “i flera avseenden missgynnas av den befintliga regleringen samt begränsningar i anstalternas fysiska miljö och verkställighetsinnehåll.”
JO påpekar också att även om kvinnliga intagna ofta har mer komplexa behov, så får de ändå försämrat verkställighetsinnehåll på grund av bristande resurser.
Fördubbling av inlåsta kvinnor
I takt med att allt fler kvinnor döms till fängelse, växer problemen. Sedan 2015 har antalet dömda kvinnor nästan fördubblats från 556 till över 1 078 personer, och nu utreds behovet av att fyrdubbla antalet platser på kvinnoanstalter.
Fram till nyligen saknades anstalter med högsta säkerhetsnivån (klass 1) för kvinnor, men Kriminalvården har nyligen beslutat att inrätta sådana platser på anstalterna Tidaholm och Saltvik.
Tillsammans pekar uppgifterna på att Kriminalvården, trots en växande kvinnlig målgrupp, fortfarande är utformad utifrån manliga normer och beaktanden. Från anstalternas arkitektur och behandlingsprogrammens innehåll till den rättsliga regleringen, det är uppenbart att jämlikhet mellan könen ännu inte har nått bakom taggtråden.
Stöd Kriminalvårdsmagasinets bevakning av Kriminalvården »
Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.