Narkotikaanvändning bland kriminalvårdspersonal, del 3

Av Nina Silventoinen 2026-01-11

I en tredelad granskning undersöker Kriminalvårdsmagasinet anställda inom Kriminalvården som använder narkotika eller andra illegala substanser. I denna sista del förklarar Kriminalvården varför de inte regelbundet drogtestar sina anställda.

Kriminalvårdsmagasinet har under en tid träffat och talat med flera kriminalvårdsanställda vid sex olika anstalter och ett häkte. Allt från narkotikaanvändning vid fester till steroidpumpade vakter har granskats. Men flera viktiga frågor återstår, varför agerar inte Kriminalvården mot de anställda där det finns misstankar om missbruk och varför görs inte slumpmässiga drogtester?

Lagstöd saknas

Enligt vad Kriminalvården uppger så får man helt enkelt inte begära att anställda slumpmässigt lämnar till exempel urinprov för att påvisa drogfrihet.

– I myndighetens riktlinje för alkohol och andra droger samt spelmissbruk beskrivs att det idag inte finns lagstöd som uttryckligen medger att offentlig arbetsgivare har rätt att genomföra slumpmässiga drogtester. Vi kan som arbetsgivare dock under vissa förutsättningar ålägga en medarbetare att genomgå regelbundna drogtester i syfte att värna om dennes och andra kollegors arbetsmiljö och säkerhet, säger Kriminalvårdens HR-avdelning.

Officiell drogpolicy saknas

Trots att Kriminalvården är tredje största myndigheten i Sverige, sett till antalet anställda, så har de ingen drogpolicy för sin personal.

– Kriminalvården har ingen officiell drogpolicy. Däremot finns riktlinjer för alkohol och andra droger samt spelberoende. Det är närmaste chef som har arbetsmiljöansvar för medarbetaren. I de fall medarbetare uppträder påverkade av droger på arbetsplatsen, ska ansvarig chef fatta beslut om att omedelbart försätta medarbetaren ur tjänst den aktuella dagen. Vid akut behov, ska chef tillse att medarbetaren omhändertas för vård. Efter händelsen ska chef ha samtal med medarbetaren om den uppkomna situationen med uppföljande samtal. Företagshälsan involveras om möjligt, uppger HR-avdelningen.

Definitionen av dubbelmoral

Kriminalvårdens svar ger inte ens en fingervisning om hur de hanterar medarbetare som till exempel tar anabola steroider. För att någon åtgärd eventuellt ens ska inledas så måste alltså en anställd uppträda påverkad. Hur definierar man detta?

Denna granskning kan konstatera flera saker. Det verkar finnas relativt många som nyttjar droger på fritiden och även i samband med personalfester. Därtill finns det ett inte ringa antal manligt anställda som använder sig av illegala substanser i samband med sin träning i syfte att öka sin muskelmassa. Samtidigt ska alla dessa personer vara ansvariga för att låsa in dömda som begått samma brott som de fortsätter begå. Detta är definitionen av dubbelmoral.

Läs del 1 och del 2 av Kriminalvårdsmagasinets granskning.

 


Publicerad

Prenumerera på Kriminalvårdsmagasinets nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.