Början på en fungerande Kriminalvård

Vad är då ett sätt att få in Kriminalvården på rätt köl, jo genom att lyssna på dem som verkligen påverkas av alla beslut, oss fångar. På de flesta avdelningar finns förtroenderåd, detta är demokratiskt valda intagna som för de andras talan gentemot framförallt anstaltsledningen. Dessa förtroenderåd tror jag kan användas som bollplank innan vissa åtgärder införs. Nu menar jag förstås inte att vi intagna ska ha någon typ av beslutanderätt, situationen i sig ger ju inget sådant utrymme, men väl en yttranderätt.

Intagna som remissinstans

Innan en lag röstas igenom av riksdagen så har en SOU (Statens offentliga utredningar) genomförts. Dessa utredningar går ut på remiss till många olika organisationer som yttrar sig över förslaget, även enskilda individer har rätt komma med synpunkter. Det är alltså standardförfarande att nya lagförslag ska granskas av berörda parter.

Min idé är alltså att vi intagna får tillgång till de nya regler och åtgärder som Kriminalvården funderar på att genomföra. Förtroenderåden skulle kunna vara remissinstanser som kommer med tankar kring planerade förändringar. Naturligtvis skulle vissa saker inte kunna dryftas på grund av säkerhetsskäl, men mycket skulle ändå kunna läsas av intagna innan ett slutligt beslut fattas. På detta sätt skulle en förbättrad dialog skapas mellan vakter och fångar. En vettig dialog är jag övertygad om skulle minska antalet incidenter samtidigt som Kriminalvården blir effektivare, vilket i sin tur minskar återfallsfrekvensen.

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.