Fängelseplatser för flickor på anstalten Sagsjön

Efter en omfattande ombyggnation och nyöppning i maj 2024 förbereder sig Rödjan nu för nästa stora steg: att etablera tio platser för unga flickor som dömts till fängelse. Förberedelserna sker tillsammans med arkitekter och Kriminalvårdens egna projektledare för att skapa en säker och anpassad miljö, utan att förändra mer än nödvändigt i de befintliga lokalerna.

Ombyggnationer krävs

De största förändringarna kommer att gälla lärcentrum, kontor och sjukvård, som behöver byggas om för att uppfylla de nya behoven. Arbetet med själva ombyggnationen väntas starta under våren 2026. En viktig del av planeringen handlar också om att minska insyn och kontakt mellan de unga flickorna och vuxna intagna som finns på andra avdelningar i byggnaden.

Få antal flickor skapar svårigheter

Två utmaningar står i fokus. Den första handlar om att antalet flickor initialt blir mycket litet, vilket gör det svårt att skapa fungerande grupper och rutiner. Den andra gäller säkerheten, särskilt möjligheten att separera flickor med kopplingar till olika nätverk eller gäng, eftersom Sagsjön kommer vara den enda anstalten i landet för denna grupp.

För att verksamheten ska fungera krävs en betydligt högre personaltäthet än på en vanlig anstalt. För de tio platserna beräknas cirka 40 årsarbetare behövas, utöver personal som lärare, psykolog och skolhälsovård.

Skolgång i fokus

Utbildning kommer att vara huvudsysselsättningen för de intagna. Fokus ligger på att motivera till skolgång oavsett skolplikt och att erbjuda stöd för dem som behöver läsa in grundskoleämnen. Erfarenheter från statliga ungdomshem har tagits tillvara i planeringen för att skapa en miljö där även de som tidigare haft svårt för skolan kan lyckas.

Uppdraget innebär en helt ny verksamhet inom svensk kriminalvård. Arbetet bedrivs parallellt med att lagstiftningen om ungdomsfängelser färdigställs. På Sagsjön ser man etableringen som en unik möjlighet att utveckla nya metoder för att möta unga flickor i kriminalvårdssystemet och som ett steg mot en mer anpassad och rehabiliterande vård.