Livstidsstraff på nätet motverkar kriminalvård

Sverige gör historiskt stora satsningar på Kriminalvården. Regeringen har aviserat att anslaget nästan fördubblas mellan 2023 och 2027 – från 14,1 till närmare 28 miljarder kronor. Kapaciteten byggs ut kraftigt, samtidigt som Sverige hyr fängelseplatser i Estland för att hantera platsbristen. Men allt detta riskerar att bli självmotsägande när staten samtidigt tillåter att människor som avtjänat sitt straff fortsätter hängas ut offentligt, ofta i evighet. Där faller återanpassningen.

Jag skriver detta som part i EU-målet C-199/24 (Lexbase). Generaladvokaten klargjorde den 4 september 2025 att artikel 85 GDPR inte kan användas för att stänga av kapitel VIII – däribland rätten till skadestånd – och att svensk rätt inte får kringgå EU-rätten genom nationella undantag. Kärnfrågan är enkel: får Sverige permanenta en parallell ordning där privatliv och återanpassning blir rättslösa zoner?

Svensk grundlag (YGL) ger grundlagsskydd åt databaser med frivilligt utgivningsbevis. Konsekvensen har blivit att söktjänster som Lexbase kan publicera enorma mängder personuppgifter – med immunitet som i praktiken trumfar GDPR. Resultatet: livslång digital stigmatisering som direkt motverkar Kriminalvårdens mål.

Samtidigt har Sverige en expansiv praxis för registerutdrag. Arbetsgivare kan ofta be om utdrag trots att inget lagstöd finns. Det betyder att även den som Kriminalvården bedömt redo för frigivning möts av dubbla hinder: krav på rena papper och fortsatt uthängning.

– USA erbjuder arbetsgivare skatteavdrag upp till 9 600 USD via Work opportunity tax credit, och Fair chance-lagar förbjuder frågor om brottshistorik tidigt i rekryteringen.

– Nya Zeeland har Clean slate act 2004 – efter viss tid utan återfall behöver många inte längre redovisa gamla domar.

– Storbritannien låter domar bli ”spent” efter en rehabiliteringsperiod, medan Estland visar hur mentorskap och boendestöd kan halvera återfall.

Sverige sticker ut – som landet där staten själv möjliggör livslång skampåle.

Fyra reformer nu:

1. Förbjud arbetsgivare att kräva belastningsregister utan lagstöd.

2. Inför en svensk ”clean slate”-modell.

3. Sätt villkor för utgivningsbevis i databaser som publicerar stora mängder personuppgifter.

4. Inför arbetsgivarincitament som i USA, för att genom arbete minska återfallen.

Kriminalvårdens mål är att människor ska komma tillbaka. Det är meningslöst att tala om rehabilitering samtidigt som staten tillåter livslång uthängning. EU-rätten är tydlig. Sverige måste ta steget som andra redan tagit: från evigt straff – till verklig återanpassning.

Av: Goled Raabi, it-specialist och juridisk strateg

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Debattartikeln har tidigare publicerats hos tidningen Syre.