Allt vanligare att intagna hålls i arrest för länge

Flera personer har tagit kontakt med Kriminalvårdsmagasinet och berättat om att de blivit kvar i polisarresten efter att beslut om häktning fattats. Lagen kräver att en person som häktats ska föras till häkte utan dröjsmål.

– Jag satt kvar i ytterligare fyra dagar innan jag fick en häktescell, berättar en intagen.

Internens påstående bekräftas av dokumentation som Kriminalvårdsmagasinet tagit del av. Detsamma gäller flera andra personer som har uppgett att de tvingats kvarstanna i polisarresten längre än vad lagen medger.

Kriminalvården har tidigare kritiserats

Justitiekanslern (JK) har tidigare riktat kritik mot Kriminalvården för ett likande fall. Det gällde då en man som hölls i polisarrest i sex dagar efter att ha häktats. Mannen häktades den 29 december 2023 och fördes därefter tillbaka till arresten. Först den 3 januari 2024 flyttades han till ett häkte. Han begärde senare skadestånd från staten med hänvisning till att frihetsberövandet hade verkställts i strid med lagen och att förhållandena i arresten varit betydligt sämre än i häkte. I sin ansökan uppgav mannen bland annat att han tvingats sova på golvet, saknat möjlighet att borsta tänderna och inte fått tillgång till tolk. Han menade att detta stred mot såväl Europakonventionen som regeringsformen.

Utan stöd i lag

JK konstaterar att lagen kräver att en person som häktats ska föras till häkte utan dröjsmål. Undantag får endast göras om det finns särskilda utredningsskäl och domstolen beslutat om fortsatt placering i arrest. Något sådant beslut fanns inte i det aktuella fallet.

Enligt Kriminalvården berodde fördröjningen på att det saknades lediga platser i häkte. JK konstaterar därför att mannen varit placerad i arrest utan stöd i lag mellan den 29 december och den 3 januari. Myndigheten beskriver händelsen som allvarlig.

Avslår skadeståndsanspråket

Trots detta anser JK att mannen inte är berättigad till skadestånd. Den felaktiga placeringen anses inte utgöra en kränkning av Europakonventionens skydd mot olagliga frihetsberövanden. JK menar också att de påstådda bristerna i arrestmiljön inte nådde upp till den nivå som krävs för att betraktas som omänsklig eller förnedrande behandling enligt konventionen. Dessutom menar man att det saknas bevis för att mannen fått sova på golvet eller inte fått tillgång till tolk.

JK avslår därför skadeståndsanspråket i sin helhet, men riktar samtidigt kritik mot Kriminalvården för att mannen hölls i arrest i stället för häkte under fem dagar utan lagligt stöd.

Överbeläggningen är orsaken

Kriminalvårdsmagasinet har varit i kontakt med en kriminalvårdsinspektör på ett häkte i Stockholmsområdet som förklarar varför man inte alltid kan följa lagen.

– Överbeläggningssituationen medför att det ibland inte finns något bostadsrum ledigt och ibland tar det några dagar innan det kan lösas. Tyvärr har det blivit vanligare än det var förr. Det är förstås problematiskt att klienter tvingas vara kvar i arresten trots att regleringen inte medger det, men såsom situationen ser ut har vi ibland inget val.